vilja
1. s volja, hotenje, želja; av egen fri vilja prostovoljno, sam od sebe; hon fick sin vilja igenom bilo je po njenem; med vilja namenoma
2. v, vill ville velat hoteti; jag vill gärna hjälpa dig rad bi ti pomagal; jag vill inte gärna ne bi rad, raje ne bi; jag skulle vilja att ni gick želim si, da greste; nej, det vill jag inte ne, nočem; om det vill sig väl če bo šlo po sreči; vad vill du ha? äv kaj bi rad jedel (pil)? vad vill du mig? kaj hočeš od mene? vilja ngns bästa želeti komu dobro; (beton part) de vill av (bussen) izstopiti hočejo (iz avtobusa); han vill inte fram med sanningen noče povedati resnice; det vill till potrebno bo; vilja åt hoteti dobiti